Chokladbollar & lycka!

Ida kommer inrusandes till mig & ropar:
-Mamma, mamma! Vet du vad pappa gör?
Spelandes helt ovetande skakar jag på huvudet.
-Chokladbollar!!!
Hela ansiktet lyser som en sol av lycka & jag tänker på hur härligt det är med barn & att det inte alltid är mycket som krävs för att få dom att bli så glad. Det är nog bäst att njuta av denna tid så länge som möjligt, snart har hon växt upp & vägen till lycka stannar inte vid chokladbollar.
Det kanske kan vara något för oss vuxna att tänka på. Varför kan man inte vara glad åt det lilla lite oftare & kanske inte kräva så mycket allt för ofta?

Värt att tänka på. =)