söndag 25 april 2010

Hon sa...

... att hon orkar inte mer. Att livet var allt för jobbigt för att hon skulle orka med. Att om det var detta hon hade att välja på eller att bara lägga ner... lade hon hellre ner. Att hon inte kunde vara den hon borde vara. Det sista gjorde mest ont & det fick tårarana att bränna bakom ögonlocken. Men det var sant. Hon var inte ens berätigad att titulera sig. Att välja mellan en urusel eller ingen alls - ingen alls.
Sen tänkte hon - det är inte likt mej att ge upp. Så hon kämpar vidare & tvingar sig att tro. Tro på en ljusning, en vår, ett nytt liv.

2 kommentarer: