måndag 18 januari 2010

Den ljusnande framtid är....?

Varje dag med Simon är en ny erfarenhet. Idag har jag lärt mej att jag & Prinsen ska ha fler lekstunder på lekmattan som mormor en gång sydde till Ida. Det verkar som han fattar vad som gäller när vi sätter oss på den. Hans favoritleksak är en val som vibrarar när man drar i ett snöre. Håll den mot foten eller kanske magen så tjuter han av skratt. Ja, fötterna är något seciellt för honom. Det är förknippat med lek. Förut satte jag honom i mot knä, ansikte mot ansikte. Jag tar tag om hans fötter & han börjar med en gång att skratta. Det var inte min avsikt att skoja med honom just då men det trodde han. Så det var bara till att sätta igång att blåsa på fötterna. Det är riktgt kul om man är tre månader & heter Simon. :)
Han är inte längre en bebis som äter, sover & bajsar. Han har en vilja & han är social. Han vill ha uppmärksamhet, blickar & skojiga miner & ljud. Han är helt enkelt underbar. :)
Idag ska jag & Matte på möte på Sandersdalsskolan för Ida. Det klart att det ska bli kul men samtidigt känns det som tiden gått för fort. Hon är inte längre min lilla tjej. Hon har vuxit upp för att bli en egen individ som är redo att ta världen med storm. Och eftersom jag kan läsa vet jag vilka hemskheter barn kan drabbas av där ute. Hon är lyckligt ovetande. Trots att vi tjatar om vad hon ska göra om någon okänd person vill ge henne godis eller visa sin söta valp i någon bil (och hon är vääl medveten om vad hon ska göra & säga) blir man aldrig lugn. Tyvärr...
Vi över 30 år brde väl egentligen inte leva. Ja menar - då var vi ju ute hela dagarna utan att mamma visste vad vi pysslade med. Och utan mobiltelefon!!! ;) Nåja, jag är glad att vi bor där vi bor & att hon har kompisar på gatan som hon leker med. Vare sig hon leker med någon eller själv går hon inte till ställen utan att säga till först. Ja, det klart jag vet att det inte är någon garanti men det kan ändå vara värre.
Nä hör ni, det är dax att leka hemmafru & sy gardiner till Idas rum. Och ni kan vara lugna - mamma är med. ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar