Den korkade homosapiens...

Igår träffade jag två människor med ett bagage som man inte vill ge någon annan. Där den ena hade kommit ut på andra sidan & hade börjat njuta av livet & den andra var mitt i "skiten". Så varför är vi då så? Varför kan vi människor inte lära oss av andras misstag & olycka för att uppskatta det vi har i livet? Varför vill vi ha mer? Varför stannar vi inte upp, andas & lever? Varför måste vi gå igen olika sorters olyckor för att sedan ha förmågan att uppskatta det vi har?
Världen runt oss är så stressad & de skapas ständigt nya behov. Och människan går på det gång på gång på gång...